Om

Den här bloggen handlar om vardagsberättelser och noveller. Glädje och frustration i skrivprocessen. Panik över tekniska förehavanden. Den handlar också om kärleken till musiken. Givetvis också små anekdoter från livet. Sådant som gör mig glad och det som gör mig arg och ledsen. Bloggen är mitt vattenhål där jag hämtar nya krafter för att fortsätta skrivandet. Skrivandet av noveller kom in så sent i mitt liv. Nu kör jag på av bara farten. 

Om

Senaste inlägg

Mitt i veckan


Nu befinner man sig mitt i veckan igen. Onsdagen är utan tvekan den lugnaste arbetsdagen. En stor kontrast till tisdagen. När torsdagen kommer anar man helgen igen. Den här helgen måste jag ta tag i julgranen. Plocka av allt pynt och packa ner den i kartongen igen. I helgen ska jag byta rent i sängen. Just nu har jag påslakan med julmotiv. Jag har två olika ombyten jullakan och varvar dessa från slutet av november till slutet av januari. Även överkastet är julrött. Nu blir allt som vanligt igen och det blå överkastet åker på.
Julen blev inte som jag tänkt mig. Kanske just därför fick granen vara kvar en extra vecka. I morgon är det tre veckor sedan min inneboende flyttade. Trots allt utrymme hon haft var hon ändå inte nöjd. Det räckte tydligen inte med eget rum och vardagsrum. Hon fick tydligen inte tillräckligt med utrymme i köket. Jag säger då det. Otack är världens lön. Nu är det som det är. Jag går vidare med mitt liv och hoppas allt löser sig till det bästa. Även för henne.
I helgen ska jag försöka skriva på ett projekt som legat i viloläge. Jag känner mig lite otålig. Jag vill så gärna få ett glädjande mail. Ha något att se fram emot. Fast det har jag redan när jag tänker efter. Det är väl bara det att jag väntar på besked från två olika projekt. Snart är januari månad slut och då borde åtminstone svar komma från det ena. Ska jag vara ärlig ser jag även fram emot sportlovet. Kanske för att jullovet inte riktigt blev som jag tänkt mig. När väl sportlovet passerat går det snabbt till påsklovet. Jag älskar den svenska våren och sommaren men tycker att de går alldeles för snabbt. I framtiden ska jag försöka starta våren i Turkiet och fortsätta den i Sverige. Starta sommaren i Sverige och förlänga den i Turkiet. Jag hoppas inte det dröjer allt för många år innan det är verklighet.
Den här sommaren hoppas jag få möjlighet att resa lite mer. Det är så länge jag har arbetsinkomst som jag kan unna mig det där extra i resväg. Så det är väl nu jag ska passa på. En roadtrip i Europa vore inte helt fel.
Nu ska jag slappa lite innan det är dags att sova. Jag lägge rmug hyfsat tidigt om kvällarna. Jag stiger upp tidigt och kommer till skolan runt klockan sju efter en halvtimmes promenad. Jag önskar er alla en trevlig onsdagskväll. Vi hörs snart igen kära läsare.

Måndag


Ny arbetsvecka med nya utmaningar. Veckorna bara springer iväg. Vi är redan inne på tredje arbetsveckan efter lovet. Ibland undrar jag vem som läser min blogg. Kanske en och annan elev gör det. Vad vet jag. Det kom nämligen en märklig kommentar. Den liknade en uppsats som var i behov av rättning. Rätta den tänker jag inte göra. Min blogg är mitt vattenhål där jag skriver av mig mina tankar.
Igår såg jag färdigt serien "Mr Mercedes". Den kan rekommenderas för den som gillar spänning. Steven King har skrivit böckerna som den här serien bygger på. Jag är också igång med en helt annan serie. Jag fick tips av en kollega att se "The Capture". Jag har några avsnitt kvar.
En av mina anhöriga skrev på morgonen och undrade vad jag önskar mig i födelsedagspresent. Jag tycker inte att pensionsålder är något speciellt att fira. Jag ska ju dessutom arbeta ytterligare ett par år är det tänkt. Om drygt tre veckor fyller jag 65. Inte har jag tänkt att fira det. Inte mer än vanligt.Då är väl födelsedagen om fem år mer att fira. Eller den om tio år. Men visst gillar jag min födelsedag. Det känns lite speciellt att fylla år på Alla Hjärtans Dag. Nu är det trots allt drygt tre veckor dit. En sak i taget med andra ord.
Jag kollar min mail varje dag. Än lyser beskeden jag väntar på med sin frånvaro. Men det ena beskedet kommer säkert vilken dag som helst. Det skulle vara dubbelt kul om mina noveller om Mustafa gick vidare. Den ena novellen skickade jag in till Arbetarskrivare i höstas. Den andra likaså. Olika teman men huvudpersonerna i båda novellerna råkar heta Mustafa.
Idag kom min lilla tidning. Jag tror att novellisten i veckans nummer har medverkat tidigare. I slutet av maj firar jag tre år som prenumerant av tidningen. Vad det gäller tidningen delades den länge ut på tisdagar. Sedan några veckor tillbaka kommer den redan på måndagen. Även därifrån hoppas jag på ett mail framåt våren. Någon novell borde kunna bli publicerad i år. De har många att välja emellan.
Nu avslutar jag dagens inlägg och önskar er alla en trevlig måndagskväll. Vi hörs snart igen kära läsare.

Söndagssysslor


Söndagen ska vara vilodag anser många. För mig är snarare lördagen det. På söndagen brukar jag både tvätta och städa. Anledningen är att min man arbetar både lördag och söndag. På vardagarna när jag kommer hem från jobbet är min man hemma och då vill jag umgås med honom några timmar innan det är dags att sova. Så när jag är ensam på helgen passar jag på att använda söndagen till det som andra gör på vardagar. Vissa lördagar går jag på stan och tar en fika. Nu händer det naturligtvis att jag tar en fika mitt i veckan också. Men det där med fika kan vara svårt att få till ibland. Vissa i bekantskapskretsen är alltid så upptagna. Själv är jag sådan att jag kan avboka vissa göromål bara för att få till en fika med en gammal kär vän som jag unte har träffat på länge.
När jag var liten var söndagsmiddagen det där lilla extra. Min mor ägnade extra omsorg åt just söndagsmiddagen. Idag äter människor nästan vad som helst på en söndag. Hos oss är det mannen som lagar mat. Så på fredagskvällen brukar han laga så jag har mat hela helgen om jag vill. I veckorna är det han som fixar matlådor till de två dagar när jag inte har pedagogisk lunch.
Vad det gäller dagens tvätt och städning är det snabbt avklarat. Det blir inte så mycket tvätt på två personer. Själva städningen går snabbt. Det dröjer ett tag innan det är dags för fönsterputs och rensa i skåp och lådor brukar jag göra på loven. Dock inte jullovet för då behöver jag verkligen återhämtning. Vissa sysslor gör jag regelbundet. Sådana tråkiga sysslor som att städa under badkaret, städa ur kylen och rengöra ugnen. Allt detta gjorde jag strax före julhelgen. Men jag gör det ofta för att det ska gå fort varje gång.
Helgen går otroligt fort men det gör vardagarna också. Två tredjedelar av januari är redan gångna. I fredags fyllde äldsta syster yster år. Dessutom var det årsdagen för vår fars bortgång. Det har gått hela 21 år sedan han lämnade jordelivet. Jag skrev en novell om hans sista dygn i livet. Novellen heter Hästmannens sista resa och den var publicerad i Kvällsstunden under 2018. Annars var det med katten Zaga som jag gjorde min debut. Jag tror det blev fyra noveller publicerade om henne och katten Janne. Katten Zaga somnade in i somras. Ägaren har nu fått en ny katt som lystrar till namnet Nousette. Jag skrev en novell runt första advent om just denna katt. Jag hoppas att den blir publicerad någon gång i framtiden. Jag har säkert nästan ett tjugotal noveller inskickade till den lilla tidningen. Samtliga är skrivna under 2018-2019. Så visst hoppas jag på ett glädjande mail snart. Igår passade jag på att skriva en personlig berättelse. Jag skickade in den till två olika veckotidningar. Jag har haft tur med personliga berättelser tidigare i båda dessa tidningar. Däremot inte med de noveller jag har skickat in. Under jullovet skickade jag in noveller till en av tidningarna. Någon gång borde de nappa kan man tycka. Inget är som väntans tider. Jag väntar fortfarande på besked från två olika projekt. Gott om nya projekt finns det också för den som har tid och lust.
Jag står i valet och kvalet om jag ska plocka ner min vita plastgran. Det är det enda som finns kvar av julen förutom en pappersbonad i köket. Den sistnämnda åker ner idag. Jag köpte min vita gran på Rusta till julen 2018. För ett år sedan skrev jag en novell om denna vita gran. Även den är inskickad till den lilla tidningen. Nu känns det inte lönt att skicka in mer material. De publicerar endast 52 noveller om året. Vem vet, vi är kanske ett par hundra som skickar in material. De flesta verkar bara skicka in enstaka noveller men vi är säkert ett antal som skickar in flera noveller om året.
Nu ska jag surfa runt lite innan jag tar tag i dagens sysslor. Jag önskar er alla en trevlig söndag. Vi hörs snart igen kära läsare.

Lördagsfika


Idag blev det lördagsfika med vännen Sirpa. Det är nog minst ett par månader sedan. Vi gick in på vårt stamställe Flanaden. Det är just detta konditori jag berättar om i novellen "Astrids jul". Där heter konditoriet Wallins konditori men mitt Flanaden har fått stå modell kan man säga. Igår fick jag mail från Versalis. Jag och flera andra deltar i deras projekt om döttrar utan mödrar. Just denna antologi ska lanseras lagom till bokmässan i september. Jag har en känsla av att det är många antologier och andra böcker som lanseras just då.
Jag har inte sovit så bra den gångna natten. Jag fick ett samtal från min äldsta syster igår. Ett samtal som delvis upprörde mig. Min inneboende som flyttade strax efter nyår har baktalat både mannen och mig. Otack är världens lön brukar det sägas. Ändå hoppas jag att hennes livssituation löser sig och att hon kommer på fötter igen. Vägen till framgång tar kanske längre den här gången. Hoppas hon inser hur mycket människor ställt upp för henne. Att de senaste årens vila från arbetslivet innebär en omställning när hon nu på nytt träder in i arbetslivet. Från att ha kunnat ta dagen som den kommer och ägnat timmar vare dag till träning börjar allvaret igen. Arbetslivet är ibland ett robotliv. Det finns inte så mycket tid över till fritid och gemenskap med andra människor. Det tar även tid att bygga upp ett nytt hem igen. Det är säkert jobbigt att sakta men säkert kravla sig upp igen. Att det som känns helt naturligt i livet kommer att låta vänta på sig.
Det är viktigt att kunna försörja sig. Det går inte att leva ett liv på lånade pengar. Även om skadan inte är så stor än kommer det att dröja innan alla skulder är betalda vilket fördröjer skapandet av ett nytt hem och möjligheten att njuta av semeserresor. Från att ha kunnat leva ett liv i sus och dus till att ha hamnat på samhällets botten ska det hämtas krafter att klättra upp igen. Jag önskar henne all lycka med det men väljer att stå utanför i fortsättningen. Jag hoppas att hon en dag ska förstå varför jag gör det. Att jag gjorde så gott jag kunde men att hon krävde alldeles för mycket.
Det är dags att jag tänker mer på mig själv. Jag måste kämpa ett par år till för att förhoppningsvis kunna njuta av pensioneringen. Att även jag som äldre har rätt att leva lika bekvämt som henne. Det är lätt att glömma bort att även äldre har behov.
Jag har inte kunnat skriva i den omfattning jag ville den senaste månaden. Käbblet har påverkat mig oerhört mycket. Jag hoppas få inspiration till ett par skrivprojekt som jag är intresserad av. Jag hoppas även att några av mina inskickade noveller ska falla i god jord hos någon av veckotidningarna. Ett glädjande mail innebär mycket för en hobbyskrivare.
Jag vaknade mycket tidigt på morgonen. Jag vaknade av ljudet av krossat glas. Några ungdomar ägnade sig åt skadegörelse under den gångna natten. Flera bilar utanför mitt fönster fick troligtvis sina backspeglar förstörda. Det har hänt tidigare. Jag hann aldrig se vilka de var även om jag rusade upp ur sängen.
Nu ska jag fortsätta min lördag. Antingen blir det skrivande eller så fastnar jag i en serie. Vi hörs snart igen kära läsare.

Praktikant


Den här veckan kom min praktikant. En yngre tjej som utbildar sig till gymnasielärare i musik och historia. Eftersom jag undervisar i historia blev jag tillfrågad sent i höstas. Just nu händer det mycket. Många har lämnat min skola och fått nya arbeten. För min del är det inte aktuellt att byta arbetsplats. Jag ska bara arbeta ett par år till. Jag har precis bestämt mig för att arbeta heltid även nästa läsår. jag tror nämligen inte att en dags tjänstledighet i veckan resuterar att jag vilar från arbete just den dagen. Det finns ingen garanti för att jag blir ledig en fredag eller måndag. Jag fortsätter på den linjen jag befinner mig. Det innebär att jag kommer ganska tidigt på morgonen och hinner med en del arbete innan själva arbetsdagen startar. Dokumentation kan jag sköta hemifrån efter arbetstid under vardagar om behov finns. Så när fredagseftermiddagen kommer är jag ledig fram till måndagsmorgonen. I undantagsfall ska jag ta hem arbete under helgen. Det kan ske om jag har prov i två klasser en fredag till exempel. Det har jag vid två eller tre tillfällen under en termin. Jag tror att jag har hittat bra rutiner för att verkligen vara ledig under helgen. Att kunna göra saker som jag verkligen vill göra. Ett av dessa nöjen är förstås skrivandet. Inte bara skriva utan även få tid till gemenskap med vänner eller göra ett och annat biobesök. Man måste ju leva också var det någon som akrev till mig för ett par år sedan. Till min glädje ser jag att hon kommit igång med bloggandet igen. Snart har jag haft en egen blogg i snart tre år. Det var i april 2017 som denna blogg såg dagens ljus. I början blev det ett eller två inlägg i veckan. Nu är jag nog uppe i fler fyra per vecka när jag är som mest aktiv. Jag väntar fortfarande med spänning att några projekt ska bära frukt. Båda hade deadline för ett par månader sedan. Vad det gäller det ena har de redan valt ut vinnarna men håller på resultatet en stund till. Ett projekt hade deadline igår. Jag skickade in ett bidrag i sista stund. Nu blir endast en person utvald så chansen är väl minimal. Det var ändå kul att göra ett försök. I helgen ska jag försöka arbeta med ett par projekt som har deadline om sex till åtta veckor. I april medverkar jag i årets första antologi. Den är på temat motivation. Eventuellt blir det även en till sommaren. Sedan dröjer det nog till efter sommaren. Hur många det blir vet jag inte i nuläget. Sedan hoppas jag att någon veckotidning ska ge napp i framtiden. Helst då min lilla tidning som jag tycker så mycket om. 2018 var ett härligt år vad det gäller publicering av noveller. Den mängden lär man aldrig någonsin komma upp i . En anledning är att tidningen dragit ner på antalet noveller. Det har nog även andra veckotidningar gjort. När det gäller just sådana veckotidningar har jag haft mest tur med självbiografiska berättelser. Speciellt under perioden 2017-2018.
Nu funderar jag på att gå en sväng till biblioteket. Jag vill låna några biografier. Så nu önskar jag er alla en trevlig torsdagskväll. Vi hörs snart igen kära läsare.

Äldre inlägg